Det brinner ljus i ett fönster och min lördagskväll är så lugn som den sällan är. Bara min pojke och jag är hemma medan resten av familjen är på släktträff. En förkylning som vi inte ville smitta andra med gjorde att vi stannade hemma och här är precis så tyst och lugnt som jag har glömt att det kan vara. Vi har ätit en god middag tillsammans och därefter placerat oss i var sin säng med utspridda böcker på täckena runtomkring oss. Det är som om alla celler får möjlighet att ladda upp i den här tystnaden. Vanligtvis är ljudvolymen i vår familj hög, visserligen härligt hög med barn som skrattar och pratar och tappar saker och vuxna som försöker dammsuga eller laga mat. Men jag har nästan glömt bort hur välgörande den här tystnaden är. Det kluckar lite från elementet bara och ibland kan jag höra någon bil nere från gatan.
Jag har handlat så det finns god frukost i morgon bitti och sedan ska min son och jag gå på museum och därefter på bio. Resten av familjen kommer först hem sent söndag kväll. En liten ficka av tid för bara oss två.
Det har varit en bra vecka - spännande på många sätt. Både Engelsk höst och På vänstra stranden släpptes som ljudböcker i början av veckan och jag har redan fått mejl från uppskattande läsare. Det värmer mitt hjärta så väldigt mycket ska ni veta. Sedan är det andra som inte alls gillar dem och ja - så är ju livet. Dessutom finns nu även Johanna på Klarudden i handeln men bara för "bevakning". Den släpps först för försäljning i december och januari. (Olika för olika köpställen.) Ni hittar den här.
Allt gott från
Annaä-